Mötesplatser

”Mötesplatser i det offentliga rummet”
Den moderna stadsplaneringen är till stora delar baserad på ett industrialistiskt/funktionalistiskt perspektiv som grundlades under början på 1900 talet och har resulterat i en stadsplaneringsfilosofie där människor bor på ett ställe, arbetar på ett annat och umgås och roar sig på en tredje plats.

Detta perspektiv cementerades av Le Corbesieurs syn på den flanerande människan på 1940 talet och kan i mångt och mycket återfinnas i utformningen av dagens offentliga rum i stadsmiljö.
Ett typexempel på en produkt som inte direkt uppmanar till möten är den ursvenska kombinationen ”papperskorg – bänk” som återfinns i en mängd skepnader runtom i Sverige.

Bostadspolitiken debatterades i riksdagen i april 1965 och regeringens föreslag att bygga 100.000 lägenheter per år i tio år fastställdes. Målet var att över ett decennium att bygga en miljon bostäder för att avhjälpa den sedan 1950-talet rådande bostadsbristen och förbättra bostadsstandarden.

Miljonprogrammets byggnader utgör cirka 25 procent av det totala bostadsbeståndet i Sverige och speglar 1960- och 1970-talens tanke på ett välfärdssamhälle. Många av programområdena i Sverige miljonområden fick snabbt dåligt rykte och stämplades som fysiskt och socialt undermåliga.

Som ett led i en utveckling av stadsmiljö i allmänhet och miljonprogrammens miljöer i synnerhet arbetar IoU med att utveckla ett koncept för att skapa mötesplatser i det offentliga rummet.

I detta arbete samarbetar IoU med ett flertal fristående designers samt såväl Konstfack som Carl Malmstens skolan med att utveckla koncept och produkter för att skapa mötesplatser i det offentliga rummet. Tanken är att därigenom förbättra integrationen, minska den sociala utslagningen, skapa arbetstillfällen och lägga grunden för långsiktigt hållbara, attraktiva städer. Dessa mötesplatser kan utformas på olika sätt, men det grundläggande är att de inte bara är en ”arkitektonisk och kosmetisk ansiktslyftning” utan att de fyller en verklig praktisk funktion och ger ett användarvärde, vilket i sin tur skapar möjligheter för möten.

En viktig framgångsfaktor för att skapa ”mötesplatser i det offentliga rummet” är att projektet delvis drivs av folk som själva har befunnit sig i utanförskap. Människor som ofta är en del av miljonprogrammens invånare, både i Sverige och på andra håll i Europa.

Grundidéen bakom utvecklingen av mötesplatser i det offentliga rummet bygger på i en inkluderande designprocess där användare och designers i en nära samverkan utvecklar produkter för att skapa nya former av mötesplatser.

I ett första steg för att genomföra detta koncept har IOU etablerat ett samarbete med ett flertal företag och organisationer i Södertälje och ett partnerskap har inletts med Samhällsbyggnadskontoret i Södertälje och Konstfack i syfte att utforma ett pilotprojekt för att skapa ”mötesplatser i det offentliga rummet” och skapa en modell för hur dessa skulle kunna förverkligas och tillämpas på en ”testmiljö” i en eller flera av miljonprogramsområdena i Södertälje.

Vi tror att väldesignade mötesplatser blir en viktig del i utformningen av morgondagens samhälle.